Det verkar som att du använder en gammal webbläsare, det kan göra att allt inte fungerar eller ser ut som det borde.

Framtiden är lågteknologisk

Länge leve måltiden
Reportage
En större medvetenhet, ändrade rutiner och ett nytt sätt att tänka kring konsumtion och livsmedelsproduktion krävs för en hållbar framtid. Ord från Charles Van de Kerkhof, som forskar om regenerativt jordbruk och förnyelseturism vid SLU i Alnarp.

Det låter alarmerande, men det är precis så läget är i världen enligt den samlade forskarkåren. Den så viktiga matjorden, en förutsättning för allt jordbruk, kommer att vara slut om 50 år. I alla fall om vi fortsätter med dagens storskaliga och degenerativa jordbruk som utarmar jorden och i förlängningen gör den obrukbar.

"Vi måste ändra vårt sätt att producera råvaror och metoderna vi använder. Om vi inte gör det har vi ungefär 50 skördar kvar innan matjorden är slut, berättar Charles."

Charles menar att vi måste bli mer medvetna om maten vi köper och hur den produceras, och att verktygslådan till en hållbar livsmedelsproduktion redan finns där. Forskningen har sedan 1970-talet visat att en förändring måste ske och att vi måste ställa om till ett förnyande och mer hållbart jordbruk som gynnar mångfald. Vägen dit är regenerativ mat, både för vår egen och planetens hälsa.

"Det är en tankeförändring som måste till. Att gå från högteknologiskt, konventionellt jordbruk till ett mer småskaligt, lågteknologiskt och cirkulärt. Det kommer att gynna både bönder, samhället, planeten och den biologiska mångfalden."

I denna omställning spelar turism- och restaurangbranschen en viktig roll. Det finns en stor potential i att leda utvecklingen och öka medvetenheten och intresset genom att stötta de lokala bönder som bidrar till biologisk mångfald, bättre grödor och ett mer hållbart samhälle. Genom detta ökar också möjligheterna för fler att ställa om. Och det finns mycket att vinna som krögare.

"Inte nog med att du får mer kvalitativa råvaror med högre näringsvärde. Du får även en historia att berätta. För krogbranschen är storytelling central, både kring den egna verksamheten, filosofin och maten. Med de hållbart producerade råvarorna får du ytterligare en dimension till upplevelsen, då du kan berätta hur och var den produceras och skillnaden det innebär."

"Inte nog med att du får mer kvalitativa råvaror med högre näringsvärde. Du får även en historia att berätta. För krogbranschen är storytelling central, både kring den egna verksamheten, filosofin och maten."

En central del i tankesättet är att gynna den biologiska mångfalden och därmed underlätta för pollinatörerna. Dessa insekter är avgörande för att vi ens ska kunna producera mat.

"Vi måste bort från det mekaniska, linjära världsbilden och inse att vi är en del av, inte separerade från, naturen. Ett cirkulärt synsätt där allt är relaterat till varandra, och allt vi gör som individ eller samhälle idag kommer att påverka hela ekosystemet kring oss. Det är precis som i vår kropp, där alla cellerna är kopplade till varandra."

Charles menar att det är positivt att vi idag lever i en dynamisk värld där vi känner till vår planets gränser och hur vi påverkar den. Vi vet vad vi gör fel, men även hur vi kan rätta till dem. Och i takt med en minskad köttkonsumtion, vilket är ett måste, kommer vi att tvingas hitta nya lösningar, som exempelvis potentialen som finns i proteinrika grödor och alger.


"Vi ser att det börjat hända saker och att det idag pratas mer om potentiella lösningar, samarbeten och innovationer. Det är en väldigt bra start. Kunskapen finns, nu behöver vi bara agera på det."

Få fler insikter

Ta del av fler spaningar, analyser, recept och reportage.
Tillbaka till startsidan

Charles Van de Kerkhof

Gör nu: Forskar om regenerativt jordbruk och förnyelseturism vid SLU i Alnarp.


Vad är regenerativt jordbruk? 

En kombination av olika odlingsmetoder som tillsammans skapar en helhet som minskar miljöpåverkan. Fukten i jorden bevaras, markens bördighet förbättras och mullhalten ökar. Man rör jorden så lite som möjligt, håller åkrarna gröna under stora delar av året för att binda kol, maler ned täckgrödan strax innan sådd, direktsår utan att plöja och tillämpar ordnad växtföljd. Detta innebär en stor variation av grödor, minimalt användande av växtskyddsmedel och maximal biologisk mångfald.