Fläsk
I Sverige producerar vi eget griskött men importerar även från norra Europa. Främst från Danmark, Tyskland och Polen. När det kommer till raser och foder är det inte så stor skillnad mellan de olika produktionsländerna. Jämfört med nötkreatur så finns int
En gris föds upp för sitt kött, medan en ko kan födas upp för både mjölken och köttets skull. Ur aspekten ätkvalité är köttsmaken ganska likvärdig oavsett om det är en polsk, tysk eller en svensk gris. De har ätit samma typ av foder och har liknande kroppsbyggnad. I vår egen produktion har vi valt att främst använda svensk gris. I till exempel tärnade grytbitar, malen färs eller strimlat.
Det finns dock några undantagsfall till den stora mängd griskött som produceras där man faktiskt pratar om annan ras eller annan fodertyp.
Foder
Proteinfoder med inslag av soja- och åkerbönor. Restprodukter från livsmedelsindustrin förekommer också. I fritt tillstånd är grisar allätare.
Slakt
Svenska grisar styckas anatomiskt. Det innebär att man efter grovstyckning följer bindvävshinnorna så hela muskelknippen särskiljs.
Svensk grisproduktion och svensk djurskyddslag
Svensk gris är ofta en treraskorsning. Moderdjuret är en korsning mellan Yorkshire och Svensk Lantras och fadern är en Duroc eller Hampshire. Piggham är ett vanligt varumärke på svenska grisar, en treraskorsning där fadern är Hampshire. Det förekommer även mindre grisbesättningar med andra raser.
Ekologiska svenska grisar avser samma typ av korsningar och här är det istället djurhållningen, fodret och miljöförhållandena som skiljer grisarna åt. Att ställa om en kommersiell grisproduktion till ekologisk är dock en större process jämfört med nötproduktion. Eftersom behovet av stallutrymme och mark för foderproduktion är mycket mer omfattande.
I Sverige skickar vi cirka 2,5 miljoner grisar till slakt varje år. Vi har ungefär 120 000 suggor i landet. Svensk grisproduktion brukar delas in i två delar, slaktsvinsuppfödning eller smågrisuppfödning. Smågrisproduktion innebär att bonden föder upp kultingar som säljs till gårdar. Där växer de upp för att sedan skickas till slakt. Slaktsvinsuppfödning sker från 3 månader fram till slakt. Ibland kombineras båda i en så kallad integrerad produktion eller så driver man en inriktning. Mest vanlig är den integrerade produktionen. Bondens egna suggor föder kultingar som tillbringar hela sin livstid fram till slakt på gården.
En stor skillnad i svensk grisproduktion jämfört med andra länder vår omfattande djurskyddslag. Det är här vi som nation utmärker oss. Den svenska djurskyddslagens syfte är att djuren ska ha det bra, vara friska och ska uppmuntra till grisens naturliga beteende.
Precis som människan behöver även grisen utrymme och sin privata sfär för att inte känna sig trängd, obekväm eller störd. För trånga utrymmen kan leda till svansbitning, vilket kan vara ett tecken på stress hos grisarna. Därför är grisproduktionen i Sverige mån om att aktivt arbeta förebyggande med detta. Som att ge grisen det utrymme den behöver och få halm och strö att böka i och hålla sig sysselsatt. Det kan till och med vara så att den får leksaker att roa sig med i boxen.
Läs mer om svensk djurskyddslag, transporter, svanskupering och bedövning.
Läs mer om antibiotika och tillväxthormoner
Cerdo Iberico
Cerdo Iberico kommer från Spanien och är en gammal grisras, specifik för Iberiska halvön. Den har ungefär samma storlek som vår vanliga gris men är gråsvart i pälsen. Grisen är unik och en av få raser som utvecklar en speciell fettmelering av sin föda. Det som karaktäristiska Ibericons kött är att det har en mör och melerad struktur. Grisarna föds upp på kraftfoder och en del får ströva fritt och äta ekollon, bokollon och kastanjer under hösten. Iberisk gris har en hög kvalitetsnivå och köttet är mer smakrikt än vanligt griskött. Kallas ofta för Pata Negra gris, eftersom det betyder ”svarta klövar” och är signifikant för just Ibericogrisen. Köttet används bland annat till produktion av den berömda lufttorkade skinkan Pata Negra. Se Ibericorepotaget här->
Rapsgris
Under de senaste åren har det utvecklats en ny fodertyp sprungen ur kraftfoder men även blandat med kallpressad rapsolja. En gris uppfödd på tillskott av oljan ger ett mjukare, mer smakrikt kött som tål värmehållning på bättre.
Linderödsgris
En gammal svensk kulturras och Sveriges enda lantrassvin. Linderödsgrisen har en kraftig päls som klarar ett utomhusklimat bättre än andra raser. På vintern utan att frysa och på sommaren utan att bli solbränd. Färgen på pälsen varierar men är ofta brunsvart. Grisarna härstammar från orten Linderöd på Hallandsåsen. Linderödsgrisar växer långsammare än andra grisar vilket resulterar i ett mörkt griskött med ett mjukt och välsmakande fett.
Gylta
Ungsugga. Ett bättre alternativ än suggan. Enbart kultat en gång.
Unggris
Slaktas vid 6–7 månaders ålder med en slaktvikt på cirka 100 kilo. Produktionsmässigt kallas grisen även för slaktgris. Står för den största delen av vår köttkonsumtion och ger oss en jämn ätkvalité.
Sugga
Mammagris som kultat ett flertal gånger. Storleksmässigt större, hårdare och segare köttstruktur. Vanlig i charkproduktion. Suggan får sin första kull vid 1 års ålder. Hon får normalt sett 8 kullar under sin livstid och varje kull består av 12–14 kultingar.
Galt
Pappa gris. Används huvudsakligen till charkproduktion.
Kulting
Grisens barn. Kultingen diar i cirka 4–6 veckor. När man pratar uppfödning så plockas kultingen bort från mamman när den slutar dia och blir placerad i ett tillväxtstall fram till den är ungefär 3 månader. Efter ytterligare 3 månader är unggrisen färdig för slakt.
Spädgris
Kallas den kulting som slaktas med en slaktvikt mellan 5–35 kilo. Spädgrisar har en mör och mjäll köttextur.