RipaHonung - med smaker från naturen

Det surrar runt gulmåra, sötväppling, raps och blåeld. Från en flora som påminner om en svensk sommarvisa, hämtar gårdens bin nektar och nu på vårkanten är några av kuporna strategiskt placerade på utvalda rapsodlingar och lindalléer.

– Jag tycker det är spännande att få fram smaker från naturen och det är en stor skillnad på naturligt smaksatt ­honung och honung med tillsatt smak. Varje blommas nektar har sin alldeles speciella doft och kryddning. När över 50 procent av honungen kommer från ­samma nektarkälla kallas den för sorthonung och det är min specialitet, säger Johanna Adolfsson som driver RipaHonung.

Ren slump att det blev biodling

Att det blev just biodling var en ren slump för Johanna och hennes man Henrik. När de 2009 köpte hästgården i byn Ripa strax utanför Åhus saknade de erfarenhet av både jordbruk och djur.

En biodlingskurs resulterade i ett fritidsintresse och med åren utvecklades och renoverades gården för att skapa möjlighet för större honungsproduktion. Johanna utbildade sig vidare på yrkeshögskola i biodling och fick ett gesällbrev 2019, ett erkännande av en hantverkares skicklighet och kompetens inom sitt yrkesområde.

I dag producerar hon drygt 2,5 ton honung årligen och all produktion sker på gården.

– Jag gör allt själv, förutom att jag ibland får hjälp av min man att bära hem de fyllda honungslådorna från bigårdarna, skrattar hon. Jag är otroligt nördig och intresserad av själva bina och hur de fungerar vilket styr mitt arbete väldigt mycket.

Bina pollinerar stor del av svenska frukter

Honung är inte bara en god produkt utan bina bär mycket av den gröna näringen i Sverige och står för pollineringen av en stor del av svenska frukter, bär och grönsaker, så det finns ett stort värde i att köpa honung.

Själva honungsäsongen börjar i augusti, då bina rustas för att klara vintern och producera honung till nästa år. En avgörande period som påverkar utfallet av skörden, menar Johanna.

– Om bina är dåligt rustade för vintern så går allt annat också dåligt. Man måste alltid ligga steget före när det gäller bihälsa och hålla skadedjuren borta från bina. Jag försöker förebygga eventuella skadedjur med naturliga syror mot ohyra, som till exempel oxalsyra.

Rapsfälten lockar bina på våren

Under vinterhalvåret lever bina i kupan och håller värmen. Så fort temperaturen närmar sig 10–12 grader vaknar de ur sin vintervila, lagom till de första blommorna slår ut.

Det är ofta rapsfälten som lockar bina allra först på våren, men Johanna har även placerat bigårdar vid odlade fält, blommande ängar och lindalléer i närliggande byar för att få fram exempelvis lindhonung och bovetehonung.

Som en signal på att honungen är klar har bina täckt honungen med ett lock av bivax. Då har den rätt vattenhalt och rätt mängd koncentrerad nektar. Svensk honung kristalliserar sig relativt snabbt jämfört med honung från södra breddgrader eftersom den innehåller mer naturlig fruktos. En utmaning för svenska biodlare som kämpar mot importerad honung, menar Johanna.

– Flytande honung är kanske enklare att använda i köket, men det är inte alltid säkert att det är 100 procent honung. Flytande är ofta hårt processad och nästan 50 procent av den importerade honungen klassas som ”fuskhonung” enligt Europeiska kommissionen. Vill man ha svensk honung som håller sig flytande så länge som möjligt så ska man köpa honung från lokalproducenter, gärna under sen­sommaren då den har mer fruktos i sig.

Toner av smörkola och citrus

Johannas ”hemliga recept” när det kommer till honungsproduktion är att slunga och hålla isär honung från olika bigårdar. På så vis får hon fram den perfekta kombinationen av nektar till det hon kallar “honung från skånska ängar” med toner av smörkola och citrus.

– Nytt hos mig är en honungsask som innehåller honung från skånska ängar. Det är en livsmedelsgodkänd pappersförpackning på 600 gram där man tar honungen med smörkniv. En praktisk produkt som har blivit väldigt omtyckt av mina kunder.

Viktigt att våra bin mår bra 

Johanna arbetar främst med honungs­produktionen, men lägger även stor vikt vid bihälsa. Som samordnare i en nationell beredskapsgrupp arbetar hon nu för att förbereda Sverige inför en framtida introduktion av sammetsgetingen som är på väg upp till Skandinavien.

– Det är en invasiv bålgeting som är väldigt tärande för den biologiska mångfalden, bina och ekonomin. Mitt största fokus är honung. Men jag vill kunna bidra till att mina kollegor i branschen får verktyg för att bevara våra svenska bin.

Text: Sofia Elfström