Länge leve måltiden | Avsnitt 19
Möt våren i Frankrike
Den franska dryckens plats i vår svenska gastronomi har varit självklar sedan 1400-talet – och är ständigt aktuell. I måltidsforskaren Richard Tellströms fall blev det första mötet början på en livslång kärlekshistoria.
Se Richard Tellström i Menigos samtalsserie Länge leve måltiden avsnitt 19
De första franska vinerna som nådde Sverige skulle dock inte förtäras, åtminstone inte av gemene man.
– De dracks bara av kung, adel och överklass. Men var också viktiga för den första tillverkningen av krut. Den utgick från fransk sprit, då man behövde alkohol med hög procenthalt och vi bara hade öl, berättar Richard Tellström.
Men importen av konjak och nära besläktade spritdrycker möjliggjorde också tillverkning av brännvin.
– Fransk mat och dryckeskultur börjar bli norm redan då. Men den största förändringen sker på 1600-talet när hovet i Versaille under Ludvig XIV blir helt normgivande för hur stater umgås med varandra, vilket gäller än i dag. En svensk statsbankett måste byggas enligt den franska strukturen för en måltid och har alltid franska viner, förklarar han.
Franska vinet fick sitt genombrott på 70-talet
I vanliga svenska hem skulle det dock dröja flera hundra år innan vinet fann sin plats. Först på 1970-talet får det franska vinet sitt genombrott i Sverige, när myndigheterna efter årtiondens kampanjande faktiskt får svenskarna att dricka mer vin än brännvin.
Men platsen som ohotad etta skulle inte bestå.
– På 1990-talet rasar allt när franska kärnvapenprovsprängningar i Stilla havet leder till internationell bojkott. Plötsligt får världen upp ögonen för andra viner, som de spanska och italienska, säger forskaren.
Bojkotten har satt sina spår
Enligt Tellström har landet aldrig riktigt återhämtat sig från detta slag, åtminstone när vi talar om volymer. Konsumenternas preferenser har förändrats över tid.
– Det är inte självklart att det franska idealet med en större kärvhet tilltalar samtidens konsumenter som det en gång gjorde, framför allt inte yngre personer. Det här är något av ett trauma för en så stolt vinnation, fortsätter han.
"Jag är fast i det franska köket"
Men landet producerar fortfarande viner i världsklass. Och de kommer alltid ha en särskild plats i Richard Tellströms hjärta.
Så har det varit sedan mitten av 1970-talet. Det var då han som 16-åring checkade in på ett hotell med helpension i den franska kuststaden Nice.
– I matsalen hade de roséviner från Provencale. Där fick jag upptäcka vinet i kombination med maten. Det var golvande upplevelser och jag är fortfarande fast i det franska köket, trots att 50 år passerat.
Bordeauxviner är favoriten
Och Richard Tellströms favorit är självklar.
– Ja, jag fullkomligen älskar Bordeauxviner. De är ganska kärva med mycket taniner och i min ålder behöver man mer drag, säger han med ett skratt.
– Men jag är också mycket förtjust i Sauternesviner. Det söta vita som görs i Bordeaux och Balzac, eftersom de gifter sig så bra med gåslever och kraftfulla grönmögelostar, fortsätter han.
Men när det bjuds på fransk middag hos mathistorikern är drycken av annan karaktär.
– Då finns det bara en sak som gäller och det är champagne, serverad genomgående. Sen byter man sort beroende på maträtt. Folk blir väldigt överraskade, men det är ett 1700-talsideal som är fantastiskt. Och det går faktiskt bra med cava eller prosecco också, säger Richard Tellström.
Text Ivan Solander | Foto Samuel Unéus
Sauternesviner
Cava
Prosecco
Crémant
Sugen på fler tips på härliga franska delikatesser och viner?
Klicka här!
Richard Tellström
Om: Måltidsforskare som utbildar om den svenska matkulturen både idag och genom historien, dåtidens och nutidens mattrender, och vad vi kan förvänta oss i framtiden. Tellström är även en flitigt anlitad tv-personlighet, författare, föreläsare.
Känd från: TV-programmen Landet brunsås, Historieätarna bland andra.