Det verkar som att du använder en gammal webbläsare, det kan göra att allt inte fungerar eller ser ut som det borde.

Utforska sortiment

6 branschprofiler om svensk mat och potentialen framåt

Mer svenskt på tallriken

Reportage

Text: Martin Drejenstam Johansen | Foto: Samuel Unéus

28 augusti 2026

Det våras för svenska råvaror. Deras höga kvalitet och närheten till produktionen spelar förstås in, men det gör också omvärlden. Sverige importerar fortfarande en stor del av maten vi äter. Samtidigt har frågor om beredskap, produktion och självförsörjning fått ny aktualitet.

Vad krävs av branschen för att lyckas?

Under ledning av matjournalisten Per Styregård bjuder vi in till ett lunchsamtal om svensk mat. Bakom grytorna och grillen står Florencia Abella, medan gäster från olika delar av livsmedelskedjan samlas runt bordet.

Snart kretsar samtalet kring en fråga som handlar om både vardag och beredskap: hur får vi mer svensk mat att ta plats i vardagen?

– Mat är livsnödvändigt. Det är någonting vi behöver flera gånger om dagen, hela livet. Det är också någonting vi behöver hålla nära, säger Isabel Moretti.

"Vi vill ju ha kvar våra svenska bönder"

Isabel lyfter Sveriges förutsättningar för matproduktion – tillgången till vatten, stora betesmarker och kunniga producenter – men också hur diskussionen ofta fastnar i pris.

– Vi måste börja värdera svensk matproduktion högre. Annars kommer vi inte heller ha den kvar.

Erika Rapp, hållbarhetschef på Menigo, håller med.

– Vi vill ju ha kvar våra svenska bönder. Det är ett väldigt starkt argument för att välja svensk mat.

Se samtalet live här!

Gästerna runt bordet

Elvira Lindqvist Ordförande Framtidens krogkultur
Paul Svensson Gastronomisk ledare Rosendals Trädgård
Per Styregård Moderator och matjournalist
Isabel Moretti Vd Svenskt kött
Emil Hyttsten Brodelius Delägare Nordisk Råvara
Erika Rapp Hållbarhetschef Menigo

"Vi har ju fantastiska råvaror i Sverige"

Det handlar också om vår relation till maten. Elvira Lindqvist, som är engagerad i frågor om lokala råvaror och livsmedelsberedskap i Dalarna, beskriver hur avståndet mellan människor och råvaror blivit för stort.

– Jag vill veta var maten kommer ifrån och vem som producerat den. Vi behöver komma närmare råvarorna igen.

Elvira tycker samtidigt att svenska råvaror alltför ofta förknippas med begränsningar. Influenser, tekniker och kryddor kan komma från hela världen, medan råvarorna fortfarande hämtas nära.

– Vi har ju fantastiska råvaror här. Det gäller att börja använda dem mer.

Hampafrön istället för pinjenötter

Paul Svensson instämmer och menar att svensk matkultur blivit för ensidig.

– Vi är så låsta i sättet vi lagar, förädlar och konsumerar mat. Väldigt mycket av det vi konsumerar reflekterar vi inte ens över hur det är gjort, säger han.

Paul pratar om större mångfald på tallriken och om gastronomins möjlighet att bredda synen på vad svensk mat kan vara. När gästerna listar underskattade svenska råvaror nämns blåmusslor, vildsvin, hampa och svenska baljväxter.

– Hampafrön är ett fantastiskt svenskt alternativ till pinjenötter, säger Paul Svensson.

Erika Rapp, hållbarhetschef Menigo, var en av gästerna i Menigos samtalsserie Länge leve måltiden avsnitt 23.

Erika Rapp, hållbarhetschef Menigo, var en av gästerna runt bordet.

Baljväxter lyfts som framtidens råvara

För Emil Hyttsten Brodelius handlar omställningen också om att ändra ordningen på vad som anses viktigt i en måltid.

– Vi är vana vid att bygga allt kring samma typer av råvaror. Där tror jag att både restauranger och branschen kan hjälpa till att visa andra alternativ, säger han.

Baljväxter nämns flera gånger under lunchen som exempel på råvaror Sverige har goda möjligheter att producera mer av.

Isabel Moretti lyfter också naturbeteskött och andra råvaror som bygger på de marker och det klimat som redan finns här.

– Vi måste utgå från vad vi faktiskt är bra på att producera.

Samtidigt beskriver flera runt bordet hur kedjan runt råvarorna blivit allt mer sårbar.

– Det är ofta tidigare i leden det stoppar. Slakt, logistik och förädling måste också fungera, säger Erika Rapp.

Emil Hyttsten Brodelius och Isabel Moretti var gäster i Menigos samtalsserie avsnitt 23.

Under inspelningen av Menigos samtalsserie serverade Florencia Abella en varmrätt med rensadel.

Florencia Abella stod för meny under inspelningen Menigos samtalsserie Länge leve måltiden avsnitt 23.

Under inspelningen av Menigos samtalsserie Länge leve måltiden avsnitt 23 "Mer svenskt på tallriken" bjöd Florencia Abella gästerna på en härlig höstmeny.

Vad får det kosta?

Prisfrågan dyker upp gång på gång. Hur ska svensk produktion kunna växa när billig import samtidigt sätter nivån för vad mat får kosta?

Emil Hyttsten Brodelius tycker att svenska råvaror ofta jämförs med fel saker.

– Man kanske ska jämföra det med andra saker vi unnar oss, som att resa till exempel. En potatis borde kosta fyra gånger mer än vad den gör för att den är så bra, säger han.

Viktigt att lyfta råvarans ursprung på menyn

Elvira Lindqvist menar att restaurangbranschen behöver bli bättre på att förklara varför vissa råvaror kostar mer.

Hon berättar om tiden på Fotografiska i Stockholm, där mycket handlade om att sätta råvaran och producenten i centrum.

– Det kommer aldrig vara svårt att sälja en tallrik morötter för 160 kronor om man berättar varför den är värd det, säger hon.

Erika Rapp tycker att restauranger ofta underskattar hur intresserade gäster faktiskt är av råvarorna. Tydligare ursprung på menyerna och bättre kunskap hos personalen kan göra stor skillnad, menar hon. Gästen behöver inte få hela föreläsningen – ibland räcker det att veta var råvaran kommer ifrån och varför den valts.

"Vi måste tänka långsiktigt"

Samtalet kommer in på kunskap och långsiktighet. Det finns en enighet om att beredskap handlar mindre om lager och reservplaner och mer om fungerande system och människor som fortfarande vet hur mat produceras.

– Det spelar ingen roll hur mycket mark vi har om ingen längre vet hur man brukar den, säger Emil Hyttsten Brodelius.

Här är också klimatförändringarna något vi måste förhålla oss till. Torka, översvämningar och osäkrare odlingsförhållanden påverkar redan svensk livsmedelsproduktion.

– Vi kan inte bara tänka tre år framåt. Om femtio år måste vi fortfarande ha jordar som går att odla i, säger Elvira Lindqvist.

Tydliga satsningar på ekologiskt efterfrågas

Inför höstens val efterlyser gästerna långsiktiga politiska beslut snarare än tillfälliga satsningar. Emil Hyttsten Brodelius vill se tydligare mål för ekologisk mat i offentlig sektor och menar att staten behöver använda sin köpkraft bättre.

– Om politiken sa att inom tio år ska vi ha åttio procent ekologiskt i all offentligt finansierad mat, då skulle hela branschen gynnas av det, säger han.
Isabel Moretti återkommer till att svensk livsmedelsproduktion behöver behandlas som något strategiskt.

– Vi har väldigt bra förutsättningar i Sverige. Men vi måste också börja värdera dem högre.