Reportage
Skolmatsrapporten 2025
Skolmatsrapporten 2025 visar stora skillnader i kvalitet, styrning och prioriteringar inom skolmåltiden. Dessutom riskerar barnens smakupplevelse att hamna i skymundan när politiken tar över. Slutsatsen är tydlig: dags att gå back to basic.
Snabbguide! 3 viktiga insikter från skolmatsrapporten 2025
1. Skolmåltiderna är inte rättvisa – stora skillnader på hur bra våra barn äter
Kvaliteten på skolmat varierar enormt beroende på kommun och kök.
Så här betygssätts skolmåltiden av de tillfrågade:
- 10 % av skolmåltiderna är fantastiska
- 10 % är riktigt dåliga
- 80 % är mediokra och saknar engagemang
Det innebär att barns matupplevelser styrs mer av postnummer än av nationella ambitioner. Den höga kvaliteten som lyfts i tävlingar och galor representerar bara en liten del av verkligheten.
Undersökningen visar också på stora skillnader mellan hur mycket varje kommun lägger på skolmåltiden. Från högsta nivån på 18,53 kr/måltid till lägsta på 9 kronor.
2. Skolmåltiderna handlar allt mindre om skolbarnen – och allt mer om oss vuxna
Lagkraven på skolmåltider är idag minimala. De enda krav som finns är att måltiderna ska vara:
- Kostnadsfria
- Näringsriktiga
Allt annat – hållbarhet, ekologi, pedagogik, lokala mål – är vuxnas värderingar och politiska ambitioner.
I de tillfrågade kommunernas egna prioriteringar kommer smak först på femte plats, efter hållbarhet och pedagogik.
Det innebär att barnens upplevelse – om maten är god, mättande, trygg och igenkännbar – riskerar att hamna i skymundan.
3. Skolmåltiderna är idag ett politiskt och ideologiskt verktyg
Politiken styr mer än tidigare – ibland utan att förstå konsekvenserna i köket.
Exempel:
- Kommunerna arbetar ofta utifrån gamla kostpolicyer som inte följs.
- Politiker driver på för snabb omställning till växtbaserat utan att involvera kockar och elever.
- Nationella myndigheter formulerar skolmåltiderna som en “hävstång” för att förändra hela livsmedelssystemet.
Back to basic är vägen framåt
Rapporten slår fast att skolköken måste “Back to basic”. Det vill säga återvända till kärnan i skolmåltiden – det som faktiskt fungerar, det som barn behöver och det kockar kan leverera varje dag.
1. Sätt smak och matglädje först igen
Smak har halkat ner till plats fem i kommunernas prioriteringar – efter hållbarhet, pedagogik och andra vuxenperspektiv.
Satsa på god mat som barn vill äta. När maten smakar bra minskar svinnet, barnen äter sig mätta och acceptansen för utveckling ökar.
2. Återta hantverket i köken
Kockarna måste få tillbaka utrymmet och tiden att göra det de är bäst på: laga bra mat från grunden, med kontroll på råvaror, tillagning och kvalitet.
Den snabba omställningen till mycket växtbaserat – utan tillräckliga verktyg eller tid – har skapat frustration och svinn.
3. Förenkla styrningen – bort med gamla och otydliga policys
Många kommuner jobbar med styrdokument från 2005 som inte följs.
Back to basic betyder: Tydliga, enkla och uppdaterade mål som går att jobba efter i köket. Sluta stapla fina ord. Börja med fungerande grundrutiner, stabila beslut och långsiktighet.
4. Sätt barnen – inte politiken – i centrum igen
I dag styrs måltiderna allt mer av: politiska mål, hållbarighetsambitioner och
ideologiska riktningar.
Back to basic innebär att återgå till frågan: Vad äter barnen? Vad förstår de? Vad mår de bra av? Det är en tydlig markering: skolmåltider är inte främst en politisk arena – det är en barnverksamhet.
5. Bygg omställningen långsamt och med kockarna som motorer
Vi trodde att omställningen till växtbaserat var ett hundrameterslopp, men att det egentligen är ett maraton.
Bromsa tempot och involvera kockar och elever i förändringen. När grunden sitter, kan man bygga vidare.
Om undersökningen: Skolmatsrapporten 2025 har tagits fram av Bergkvist Publishing i samarbete med Menigo och Sodexo. Undersökningen bygger på svar från 217 kockar och kostchefer från 138 kommuner samt 1250 besök i offentliga kök 2013-2025.
3 snabba frågor om årets skolmatsrapport till Michael Bengtsson, Affärsområdeschef Offentlig Sektor på Menigo
1. Vilken insikt från årets skolmatsrapport tycker du är mest betydelsefull – och varför just den?
– Att väldigt få har en definition av vad som är närproducerat i relation till de som ställer krav på just närproducerat.
2. Hur ser du på Menigos ansvar och möjligheter som grossist när det gäller att driva hållbar förändring i branschen?
– Jag ser inte att vi ska driva en hållbar förändring i branschen utan vi ska ge våra kunder förutsättningar att jobba hållbart och vi ska vara kittet som gör att det blir en hållbar förändring.
3. Vilka ser du som de största utmaningarna – och de största möjligheterna – för skolköket under 2026?
– Den största utmaningen är att välja väg. Det kan vara definition av lokalt, välja svenskt, val av ekologiskt och oändligt mycket mer att ta ställning till. Men när man väl gjort det så följa den väg man valt.
”Ta Västerbotten som exempel. Länet består av 15 kommuner – och alla 15 har olika mål för skolmåltiderna. Skillnaderna inom ett och samma län är alltså redan stora, och det här speglar situationen i hela Sverige. Just nu är det väldigt spretigt och orättvist. Det skiljer enormt mycket när det gäller fokus på hållbarhet, investeringar, personal och hur man engagerar sig i skolmåltiderna runt om i landet.”
Pär Bergkvist, Bergkvist Publishing, om de stora skillnaderna i grundskolans skolmat som lyfts i Skolmatsrapporten 2025