Beteendestrategen: ta hjälp av nudging
Har du hört talas om nudging? Att med små medel ge människor en liten puff, så att det blir lätt att göra rätt val.
– För att förändra människors beteenden behöver man förstå vilka faktorer som påverkar våra beslut i vardagen, säger Ida Lemoine. Vi människor är vanedjur som gärna tar den enklaste vägen. Det är en evolutionsrest från när vi var tvungna att spara på energin för att orka jaga eller fly vid plötslig fara. Nu för tiden märks denna “lathet” när vi ställs inför ett val. Om ett av alternativen kräver mindre ansträngning av oss kommer vi sannolikt att välja det, även om det andra alternativet kanske vore bättre för oss.
Ida Lemoine är beteendestrateg och en av grundarna till Beteendelabbet. Där är nudging ett viktigt verktyg. Begreppet myntades redan 2008 av ekonomen Richard Thaler och juristen Cass Sunstein och fick stor genomslagskraft när Thaler vann Nobelpris 2017.
Ida Lemoine är beteendestrateg och en av grundarna till Beteendelabbet. Där är nudging ett viktigt verktyg. Begreppet myntades redan 2008 av ekonomen Richard Thaler och juristen Cass Sunstein och fick stor genomslagskraft när Thaler vann Nobelpris 2017.
– Grundidén med nudging är att det ska syfta till förbättrad samhällsnytta. Butiker har länge varit duktiga på att få kunderna att välja det de vill. Det kallar vi lite skämtsamt för ”sludging” idag, till exempel att man lockas att köpa onödigt godis i kassakön. Nudging syftar till att göra gott – för individen, för samhället och för planeten.
Nudging innebär helt enkelt att ge människor en liten puff i rätt riktning. Så att det blir lätt att välja rätt. Och gärna lite krångligare att välja ”fel”.
– Men nudging handlar aldrig om att ta bort alternativ eller förbjuda. Enbart att stimulera det mer hållbara valet.
Vardagshjälte sålde mer
Nudging går att applicera på i princip alla områden. Beteendelabbet har bland annat förmått hyresgäster att återvinna mer, fått cyklister att välja ny cykelväg, och nudgat personal inom äldreomsorgen att anpassa sig till striktare hygienrutiner under covid.
– A och O är att kartlägga utgångsläget. Hur ser det ut idag, vad vill vi ska hända? Därefter kan vi testa metoder. För beteenden går att förändra. Ofta med mindre medel än man tror.
Nudging innebär helt enkelt att ge människor en liten puff i rätt riktning. Så att det blir lätt att välja rätt. Och gärna lite krångligare att välja ”fel”.
– Men nudging handlar aldrig om att ta bort alternativ eller förbjuda. Enbart att stimulera det mer hållbara valet.
Vardagshjälte sålde mer
Nudging går att applicera på i princip alla områden. Beteendelabbet har bland annat förmått hyresgäster att återvinna mer, fått cyklister att välja ny cykelväg, och nudgat personal inom äldreomsorgen att anpassa sig till striktare hygienrutiner under covid.
– A och O är att kartlägga utgångsläget. Hur ser det ut idag, vad vill vi ska hända? Därefter kan vi testa metoder. För beteenden går att förändra. Ofta med mindre medel än man tror.
Ida ger ett exempel från en livsmedelsbutik. Tillsammans med Ica gjorde de ett projekt för att få kunderna att välja mer frukt och grönt. Två experiment gjordes i butiksmiljö.
– Frysdisken är generellt en ganska steril och anonym miljö. Med hjälp av färgstarka skyltar presenterade vi broccolin som en vardagshjälte – och försäljningen ökade med 30 procent. Det andra experimentet syftade till att öka försäljningen av morötter, äpplen, krossade tomater och burkmajs. Vi placerade ut dem på fler ställen i butiken, som vid brödet och kassan, vilket ökade försäljningen med 23 procent. Totalt såldes sex ton frukt och grönt under
Gör det önskvärda beteendet attraktivt
Sommaren 2021 gjorde Beteendelabbet en studie på en restaurang på Liseberg i Göteborg. Som en del i ambitionen att minska sin klimatpåverkan ville nöjesparken öka försäljningen av en vegetarisk rätt. Kartläggning visade att de vegetariska alternativen presenterades just som alternativ, stod sist i menyn och hade tråkiga namn. Beteendelabbet placerade raskt de vegetariska rätterna högst upp på menyn, och den lite fantasilösa ”Sojabiff” döptes om till Sommartallrik. Totalt ökade försäljningen av vegetariskt med 76 procent – och Sommartallriken med 275 procent
– Rätterna var exakt desamma. Vi ändrade bara hur informationen ramades in, vilket tydligt visar hur avgörande det är för våra val.
Inom restaurangbranschen finns flera lyckade exempel på nudging. Vid bufféer är svinnet ofta stort eftersom folk tenderar att lägga för sig för mycket. Att ha lite mindre tallrikar eller mindre uppläggningsbestick är enkla exempel på nudging.
– Vi i Sverige har idag levnadsvanor som inte är hållbara för vare sig oss själva eller vår omvärld. Matkonsumtionen i västvärlden är en av de största hälso- och miljöbovarna. En kostnadseffektiv nudge som att minska portionsstorlek kan knuffa folk till att äta mindre och mer hållbart.
Vilken mat vi ska laga och hur mycket vi ska äta är ständigt aktuella ämnen. Inte minst när det kommer till klimatpåverkan och framtid. Och matsvinn!
– Hur människor fungerar och vad nudging kan göra är nyttigt att känna till för alla som jobbar med människor och mat. Inte bara för dem som jobbar i kök, utan även i leden innan, som måltidsplanerare, kostchefer och inköpare. I synnerhet om det är beteenden vi vill förändra. När det gäller matsvinn och beteenden i matsalar och restaurang finns massor att göra – gärna med hjälp av nudging!
– Frysdisken är generellt en ganska steril och anonym miljö. Med hjälp av färgstarka skyltar presenterade vi broccolin som en vardagshjälte – och försäljningen ökade med 30 procent. Det andra experimentet syftade till att öka försäljningen av morötter, äpplen, krossade tomater och burkmajs. Vi placerade ut dem på fler ställen i butiken, som vid brödet och kassan, vilket ökade försäljningen med 23 procent. Totalt såldes sex ton frukt och grönt under
Gör det önskvärda beteendet attraktivt
Sommaren 2021 gjorde Beteendelabbet en studie på en restaurang på Liseberg i Göteborg. Som en del i ambitionen att minska sin klimatpåverkan ville nöjesparken öka försäljningen av en vegetarisk rätt. Kartläggning visade att de vegetariska alternativen presenterades just som alternativ, stod sist i menyn och hade tråkiga namn. Beteendelabbet placerade raskt de vegetariska rätterna högst upp på menyn, och den lite fantasilösa ”Sojabiff” döptes om till Sommartallrik. Totalt ökade försäljningen av vegetariskt med 76 procent – och Sommartallriken med 275 procent
– Rätterna var exakt desamma. Vi ändrade bara hur informationen ramades in, vilket tydligt visar hur avgörande det är för våra val.
Inom restaurangbranschen finns flera lyckade exempel på nudging. Vid bufféer är svinnet ofta stort eftersom folk tenderar att lägga för sig för mycket. Att ha lite mindre tallrikar eller mindre uppläggningsbestick är enkla exempel på nudging.
– Vi i Sverige har idag levnadsvanor som inte är hållbara för vare sig oss själva eller vår omvärld. Matkonsumtionen i västvärlden är en av de största hälso- och miljöbovarna. En kostnadseffektiv nudge som att minska portionsstorlek kan knuffa folk till att äta mindre och mer hållbart.
Vilken mat vi ska laga och hur mycket vi ska äta är ständigt aktuella ämnen. Inte minst när det kommer till klimatpåverkan och framtid. Och matsvinn!
– Hur människor fungerar och vad nudging kan göra är nyttigt att känna till för alla som jobbar med människor och mat. Inte bara för dem som jobbar i kök, utan även i leden innan, som måltidsplanerare, kostchefer och inköpare. I synnerhet om det är beteenden vi vill förändra. När det gäller matsvinn och beteenden i matsalar och restaurang finns massor att göra – gärna med hjälp av nudging!