Det verkar som att du använder en gammal webbläsare, det kan göra att allt inte fungerar eller ser ut som det borde.

Så dukar du julbordet när våra sätt att äta förändras

Julen är lika med rullad sylta, lutad fisk och dopp i grytan. Den är full av frestelser i alla former och kål i grönt och rött och brunt. Den är lika med prinskorvar och patéer, julskinka, julöl, julmust och massor av måsten.

Traditionens makt är stor och lika stora är förväntningarna; ingen gång under året är de lika ristade i sten. Du kan omöjligt plocka bort köttbullarna och har du inte dukat fram grisfötterna kan du få kalla handen.

Men julen är också ett smörgåsbord av möjligheter, inte minst julbordet. Det ligger i själva det långa bordets natur: det finns massor med plats att lyfta in nya idéer, nya recept och nya smaksättningar. Och det är tur det, för förväntningarna ser annorlunda ut nu för tiden jämfört med tiden då julen var det färska fläskets högtid. Julen är en tid för vila och återhämtning, för fest och glädje. Julbordet är bordet där alla ska kunna samlas. Alla ska med, hela tjocka släkten och alla anställda. Även de som äter vegetariskt.

Här har vi samlat idéer och inspiration för ett mer inkluderande julbord, som lyfter vegetariska alternativ och nya moderna idéer – utan att traditionen går förlorad.

För en godare jul.

Det är skillnad på kryddor & kryddor

Så säkrar vi att världens bästa kryddor håller måttet

Kryddor är en känslig råvara. Varifrån de kommer, hur de odlas och hur själva processen ser ut efter att de skördats eller plockats är helt avgörande för hur de sen kommer att smaka. Därför är vi riktigt noga i vårt urval och i vår produktion – från odling till butik. En av våra allra juligaste kryddor, kanelen, hämtar vi till exempel uteslutande från Indonesien där världens bästa kanel finns. Vi köper den hel och stängerna har vi hämtat från barken från tre olika delar av kanelträdet. Vi gör det eftersom barken längst ner på trädet innehåller mer olja och smak och när den mixas med den lite mildare barken från mittenpartiet och från toppen av trädet skapas den där härligt runda smaken. Stängerna maler vi själva för att uppnå den perfekta mixen.

Vi är inte bara noga med urvalet, utan besöker också kontinuerligt våra producenter för att se till så att de sociala förhållandena och kvaliteten håller högsta klass. Väl hemma i Sverige har vi väl utvecklade processer för att kontrollera så att råvaran är tillräckligt bra. Det är så vi säkrar att världens bästa kryddor håller måttet.

Vegansk Janson
10 portioner

1 kg  potatis, strimlad i stavar
1 st gul lök, skivad
1 msk Santa Maria kapris
5 dl havregrädde
1 dl ströbröd eller panko
2 krm Santa Maria kryddpeppar, mortlad
2 krm Santa Maria dillfrön, mortlad
0,5–1 msk dill, torkad
5 g Santa Maria  Dill
  Santa Maria Tellicherry peppar
  Santa Maria Salt
3 msk margarin, mjölkfritt

Sätt ugnen på 160° C. Blanda samtliga ingredienser utom ströbrödet och
margarinet. Lägg allt i en ugnsfast form och grädda i ugnen i ca 40 minuter, strö över ströbrödet, klicka på margarinet och grädda ytterligare 20 min.

Arancini fylld med vegofärs och tomatsås
ca 20 st

150 g Risenta Avorioris
50 g schalottenlök, hackad
5 dl vegansk buljong
Olivolja för stekning
100 g riven vegansk parmesan
100 g Pulled Oats®
1 tsk Santa Maria kanel
1 chili, hackad
10 g bladpersilja, hackad
1 st apelsin, pressad och zest (rivet apelsinskal)
2 dl panko
3 dl tomatsås
50 g rostade pinjenötter
Frityrolja

Avsluta med riven vegansk parmesan. Kyl ner. Pulled oats stegs på hög värme med kanel och chili, avsluta med persiljan. Rulla ca 30 g risbollar som du fyller med ca 10 g
Pulled Oats. Rulla sedan bollarna i panko. Fritera dem tills de flyter upp, servera med tomatsås och garnera med pinjenötter och eventuellt med mer persilja.

VEGANSK Currysill på kungsmusseron, zucchini och aubergine
10 portioner

100 g kungsmusseron, tärnad. eller annan fast svamp ex. ostronskivling eller champinjon
100 g zucchini, tärnad
100 g aubergine, tärnad
3 msk ättika
1dl socker
1,5 dl vatten
100 g rödlök, skivad
1 msk Santa Maria Pickling Mix
1 dl vegansk majonnäs
2 tsk Santa maria curry madras
körvel, Hackad eller torkad
Santa Maria Tellicherry peppar
Santa Maria Salt

Koka upp en 1-2-3-lag med ättika, socker och vatten, och häll den över svampen, zucchinin och auberginen i en bunke. Lägg på ett lock eller plastfilm och låt det hela svalna i lagen.

Pickla löken med picklingmixen enligt anvisningarna (alternativt häller du på 2 msk vinäger och 1 tsk salt). Blanda curry och majonnäs, smaka av med salt och peppar. Plocka upp grönsakerna ur lagen och blanda dem med currymajonnäsen.

Örtgravad rotselleri
10 portioner

600 g rotselleri
1 l vatten
1 dl ättika 12%
1 msk Santa Maria salt
Örtkräm
1 knippe dill (grovplockad)
1 knippe dragon (plockad)
½ påse babyspenat
30 g grönkål
2 dl vatten
2 dl vegansk mayonäs
2 tsk Santa Maria Salt
Santa Maria Tellicherry Svartpeppar

Skala rotselleri och skär den i “sillstora” bitar. Koka upp vatten, ättika och salt. Lägg i rotsellerin och låt det koka upp igen. Dra av från värmen och låt sellerin kallna i lagen. Låt gärna stå över natten i kyl. Mixa örterna, spenaten och kålen med vatten och salt i en blender, så det blir en helt illgrön örtkräm. Blanda örtkrämen, mayo, salt och peppar till en ganska tjock kräm. Häll av rotsellerin i durkslag så att den blir så torr som möjligt. Häll över örtkrämen och blanda med en slickepott för att inte bitarna av sellerin skall gå sönder. Låt stå och marinera några timmar innan servering
så sellerin hinner dra åt sig smakerna från örterna. Denna rätt håller minst en vecka i kyl. Häll upp i fina burkar och servera på julbordet med sillarna.

Vegansk mayo
2 dl kikärtsspad
1 msk dijonsenap
2 msk rödvinsvinäger
1 tsk Santa Maria salt
5 dl rapsolja eller solrosolja

Koka upp rikligt saltat vatten tillsammans med kombualg och dillstjälkar i 10 minuter så att det får smak. Lägg i den tärnade rättikan och dra av från spisen omedelbart. Tillsätt rödbetsspadet och låt rättikan svalna i lagen. Häll av rättikan och blanda den med majonnäs, dill och pepparrot. Lägg upp i en skål eller fat, garnera med tångrom, citronklyftor och dill.

Vegansk Skagenröra med rättika , dill och tångrom
10 portioner

300 g rättika, tärnad
2 msk rödbetsspad
1 dl majonnäs, vegansk
25 g dill, hackad (spara stjälkarna)
100 g tångrom
10 cm kombualg
1 msk pepparrot, riven
Citronklyftor
Santa Maria Salt
Koka upp rikligt saltat vatten tillsammans med kombualg och dillstjälkar i 10 minuter så att det får smak. Lägg i den tärnade rättikan och dra av från spisen omedelbart. Tillsätt rödbetsspadet och låt rättikan svalna i lagen. Häll av rättikan och blanda den med majonnäs, dill och pepparrot. Lägg upp i en skål eller fat, garnera med tångrom, citronklyftor och dill.

Stekta vegobollar med sötpotatis och rödbetssallad
10 portioner

500 g Pulled Oats® Vegobollar
1 tsk santa maria kryddpeppar, malen
Olja eller margarin för stekning
200 g kokt sötpotatis, tärnad
200 g kokt rödbeta, tärnad
50 g rödlök, hackad
2 dl havre crème fraiche
Santa Maria Tellicherry peppar
Santa Maria Salt

Gör en rödbetssallad av rödbetor, sötpotatis, rödlök och ifraiche. Stek vegobollarna i olja eller margarin, krydda med kryddpeppar, salt och peppar.

Handla:

NÄR BÖRJADE JULEN SMAKA JUL?

Vi har druckit julöl och käkat julgröt sen vikingatiden, men när började julen egentligen smaka så där traditionellt som vi idag är vana vid? Hur länge har vi doppat i grytan och hur länge har egentligen julskinkan och köttbullarna dominerat på julbordet? 

VIKINGATID/ 1000-TAL
Ordet jul uppfinns som i ”att dricka jul”. Julölet skulle vara nybryggt, starkt och mustigt till skillnad från vardagsölet.

MEDELTID/ 1050-1520-TAL
Svensken börjar doppa i grytan. Att doppa brödet i spad var en passande övergång från fasta till fest, och så fick julafton smeknamnet dopparedagen. Vi börjar äta lutfisk under fastan. Kål i färgerna grönt, rött och brunt gör också entré. 

1600-TAL
Efter att ha ätit saltat eller rökt kött hela året får bönderna, när de slaktar grisen till jul, äntligen äta färskt fläsk. Då passade man på att äta allt och så börjar vi äta grisfötter.

1700-TAL
Brännvinsbordet har sin storhetstid, med saltgurka och bröd som tillbehör till spriten. 

1750-TAL
Brännvinsbordet börjar sakta men säkert bytas ut mot det julbord som vi känner till. Inspirationen kommer från Tyskland och Frankrike. 

1800-TAL
Julmiddagen går från stor middag till smårätter. Nu föds också den mysiga och hemtrevliga julen bland borgerligheten. 

1850-TAL
Inlagd sill och andra konserverade rätter tar plats på julbordet. 

SLUTET AV 1800-TALET
Julskinkan gör entré på julbordet.

1910-TAL
Julmusten lanseras. Läskedrycksfabrikören AB Roberts tar fram sitt hemliga recept, som står sig än idag.

1920-TAL
Janssons frestelse dukas fram.

1960-TAL
Efterkrigstiden leder till stora kommersiella julbord med extra allt.

1970-TAL
Köttbullarna blir en favorit på julbordet.

1980-TAL
Prinskorvarna gör entré för att locka yngre gäster.

2000-TAL
Julbordet blir mer vegetariskt i takt med att matvanorna förändras.